jag är lite sne, så skål och tack för de!

Tillbaka i "storstaden" efter en helg ute i skärgården. Och vad jag är trött. Jag tror ingen är pigg efter den lördagen. Jag förstår inte när klockan blev så mycket. När fåglarna började kvittra och solen började gå upp. När hände det? Många kanske inte kommer ihåg att det faktiskt var ljust, men jag minns min ångest över att jag inte låg nerbäddad i sängen, samtidigt som ångesten över hur jag skulle må samma dag gjorde sig påmind. Nåväl, kul var det. Eller?

Jag var hos min farmor idag, och hon brukar alltid sjunga när hon kommer på en sång hon tycker om. Idag sjung hon den här för mig. Och jag tycker att den ganska bra speglar hur våran helg var. Värt att tillägga - farmor hickade inte under sången.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0