the journey is the destination

Ibland ångrar jag mitt val. Ibland får jag för mig att jag valde helt fel. Gick fel väg. För att jag var rädd. Men jag vet innerst inne att jag gjorde rätt. Speciellt med tanke på hur allt ser ut idag. Och hur det faktiskt såg ut en vecka efter att gjorde mitt val. Men ändå. Det kommer tillbaka som ett slag i magen. Det är nog nu jag först har förstått hur det hade kunnat vara. Usch. Aj. Nog med flum för er som inte känner mig utan och innan. Jag måste, som jag har skrivit och sagt, lägga allt bakom mig. Jag vill inte komma ihåg ngt av det. Ingenting. Det får helt enkelt inte vara en del av mitt förflutna. Det ska vara bättre än så. you make your past your past.

Varje dag är ju en ny dag. Med nya möjligheter? Hah. Min dag idag skulle bestå av det plugg som jag absolut inte fick gjort igår. Jag hade och har noll motivation. Så igår tyckte jag det var mycket bättre att åka över till kusinen och mysa med lillalilla Julia. Mycket bättre än att plugga. Så det var tanken med dagen idag istället, efter morgonens seminarie. Som också började bra. Jag och Bella skrev klart allt det till idag, mejlade det till oss själva. När vi skulle öppna det och skriva ut det innan seminariet, hade vi glömt att bifoga dokumentet. Ett helt tomt mejl. Klockan var då 9, vi började 9.15. Så det var bara att skriva om. Helt enkelt. Vi hann, och det blev bra. Eftermiddagen bestod sedan inte av ngt vettigt. Förutom en (välbehövlig) fika på Waynes och en lång promenad i det fina höstvädret.

Jag behöver hjälp med tips till var min tatuering ska sitta, ngn som har ngt förslag?