the journey is the destination

Kl. 02.30 ringde klockan i natt. Jag hade hunnit sova två timmar, men det skulle ju finnas gott om tid att sova på bussen. 03.15 kom taxin och 03.50 var vi på busstationen. Vi hade riktig tur också, kl. 04.00 gick det en buss. Den tog över sex timmar.. Och var fylld med thailändare. Jag är lika imponerad varje gång över att det totalt saknas trafikregler här. Det var människor till höger och vänster, stående, liggande, sittande. Sen var det samma procedur som sist, pick-up taxi till piren och färja. Väl på Koh Chang hade jag inte alls förberett mig på att det är Songkran festival, vattenfestival. Thailändarna firar nyår nu, det blir år 2555 idag. Och det firar dem med vattenkrig. När vi anlände till hotellet visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag har aldrig varit så blöt. Och jag kom att tänka på att jag hade dator, kamera och mobil i väskan.. Men den var ganska vattentät så de klarade sig. Det var ruskigt kul däremot. Men hade nog varit roligare om jag hade varit förberedd och själv hade kunnat slänga tillbaka lite vatten på alla som öste över oss.


Så här nöjd och glad var jag över det.. Haha.

Förövrigt bokade vi ett hotell med finsk ägare.. jag reser med finskor och de flesta gästerna är finnar. Jag kommer garanterat få försöka lära mig lite finska.. Ikväll lutar det år Songkran party! Så allt av värde lämnas hemma, då man förmodligen kommer bli lika blöt igen.

Tjing!

Jag har aldrig varit någon storshoppare.. Jag brukar inte tycka att det är jättekul. Det är min syster som har fått den förmågan i familjen. Men här i Thailand verkar det ha blivit som en drog. Det är ju så billigt att det blir kul. La fram nästan allt jag har handlat här på sängen idag.. Jag fick lite funderingar på hur jag ska få med allt hem? Jag måste nog packa allt någon dag och väga väskan. Tänkte, vid övervikt, kolla med flygbolaget om man kan boka in en extra väska. Är det någon som vet om man kan göra det? Jag har ju liksom inte shoppat klart.. Ex antal converse står på listan..







Jag tror att jag hittills har räknat till att jag har handlat: 6 par skor, 8 linnen,
4 klänningar, 2 tröjor, 2 cardigan, 4 par jeansshorts, 2 skjortor/blusar,
5 väskor (varav 3 hela..), 3 solglajor, 1 plattång, 2 handdukar, 1 par thaipants,
smycken... underkläder.. och annat krimskrams som jag inte orkar tänka på..

För övrig är jag jättepepp för Koh Chang på onsdag. Ska bli underbart skönt! Jag har en ganska ordentlig hemlängtan fortfarande. Så hoppas de dagarna kan ge mig annat att tänka på. Just nu känns fem veckor väldigt lång tid.. Men samtidigt med tanke på att jag varit här i sex och det har gått som bara den, känns det inte lika länge längre. But still.

Själva längtan är beviset på att det vi längtar efter finns.

Har inte haft någon lust att skriva och har det egentligen inte nu heller. Men lite uppdatering ska jag nog kunna ge er. Torsdagskvällen blev trevlig, men lite sorglig. Jag tycker verkligen att det är tråkigt att de åkt. Det var ändå de människorna som gjorde min första tid här och som fick det att kännas kul att vara här. Nu har de åkt och det är jättetomt. Men det gav oss en anledning till att besöka varandras länder. Så det blir många resor framöver, eller ja.. två. De från Bulgarien tyckte att jag sett fel sida av deras land, när jag som 18-åring entrade partyområdena där nere. Landet har tydligen mycket mer att erbjuda. Och Amsterdam såklart! Vi får se om och när det i så fall blir av.

Igår hade vi möte med våran handledare här på universitetet.. gick sådär. Hon verkade inte ha stenkoll på läget. Men det verkade ändå som att hon skulle kunna ha något att komma med när vi träffas igen. Wellwell, så länge vi har koll på läget ska det nog inte vara några problem. Det var rätt fint väder igår, så dagen spenderades faktiskt vid poolen. Och kvällen på Koh san Road. Det blev lite party, ja. Och nära döden upplevelse, check. Jag har sagt det och jag säger det igen. Taxichaufförer i Thailand kan inte köra bil! Idioter!

Idag har jag varit inlåst på mitt rum, pluggat hela dagen. Men är fortfarande inte klar. Jag förstår inte hur man kan göra tentor så sjukt tråkiga. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och göra det sista imorrn. För övrigt tänkte jag nog ta en sväng för lite shopping imorrn också. Eller mer för att komma från rummet. Vara lite för mig själv. Ska bli så galet skönt att åka iväg på onsdag - åker tillbaka till Ko Chang för fyra nätter med två tjejer från Finland. Behöver det, för just nu, just för stunden skulle jag egentligen vilja åka tillbaka till Sverige. Behöver ha lite kul och koppla bort för ett tag. Jag saknar alla hemma också, vänner, familj. De som känner mig utan och innan. Dålig dag idag alltså.

Natti.

Idag har vi varit med liknande disktriktssköterskor hemma. Vi har gjort hembesök. Det är sjukt, riktigt sjukt hur fattigt många människor har det här. Om vi tycker att vi har slum hemma, kan jag bara säga att det är fint om man jämför med vad vi såg idag. Människor bor i trähyddor, med plåttak. I plåttaket är det hål, vilket alltså betyder att det regnar in., vid regn. vi noterade dock att det även var hål i golvet, så det regnar väl igenom. Och de bor på varandra. Det är så intressant, för det är sådana kontraster. Där vi bor bl.a. är det jättestora fina hus, där de flesta har stora grindar och vakthundar. Så kommer man till de ställen i området där folk kanske inte ens har en dörr till sitt hus. Det fick en verkligen att tänka hur bortskämd man är.. Det är hemskt. Vi gnäller hemma i Sverige över att vi kanske har för lite kvar att shoppa eller festa för i slutet av månaden. Men vi har ändå stadigt tak över huvudet och mat för att mätta magen. Den sidan av Thailand vi såg idag, hade nätt och jämnt tak över huvudet..

Jag tror man ska ha det i åtanke när man semestrar till Thailand. Att allt inte är så bra som det ser ut att vara.. Långt ifrån.


Insida..

..utsida

När vi kom tillbaka bestämde jag mig för att ta en powerwalk.. Det är så otroligt varmt här. Så jag kanske gick 40 minuter bara och var precis på väg tillbaka för att jag inte kunde stå ut med att svettas så mycket. Men där hade jag fel. Jag mötte en av killarna här på Sita på vägen tillbaka, och han tyckte allt att jag skulle med till gymmet. Så det blev en timme till där. Ursäkta mig för vad jag kommer att säga, men jag har aldrig i mitt liv svettats så mycket! Puh. Men nu känns det väldans bra. Kommer nog inte kunna gå imorrn, men det gör inte så mycket.. det är ju helg! Ett möte med vår handledare till uppsatsen på förmiddagen imorgon, sen får jag se var helgen tar mig. Holländarna åker imorrn, så då blir det tomt. Ska göra mig iordning för sista middagen med dem nu.

Tjing!

Jag trodde jag hade gjort min beskärda del av skolresor och sightseeingar med Europaskolan. Men ack så fel jag hade. Igår var det dags igen. Vi fick en inbjudan av universitetet och det är klart man tackar ja. Vi hade dock dålig koll på var vi skulle, men det gjorde inget. Det första stoppet var lite överaskande. En buffalofarm.. Jag förstod inte meningen med detta. För det var varken givande eller intressant. Och allt var så klart på thai... Men det funkade. Nästa stopp var en marknad. Och marknader är ju alltid kul. Sista stoppet var ett buddhatempel. Det är intressant med buddismen tycker jag, ska ta och läsa på lite om det när jag får tid. Jag vet så här långt att varje dag har sin egen Buddha, och den dagen man är född på representeras då av en Buddha. Jag är denna:

In Reflection (Deeply Thinking). Hands are crossed across the chest, right hand in front of the left. The Buddha (at the Banyan tree), wonders how he can explain the cause of all suffering to others.

Dessa sevärdheter tog nästan tio timmar.. Jag sov kanske fem av dem. På bussen.

Idag har det varit praktik. Nytt sjukhus, ny avdelning: kirurgen. Det sjukhuset vi var på har en speciell, avskild avdelning för HIV/AIDS smittade. Vi fick gå dit för ett studiebesök och det var minst sagt intressant. Hemsk sjukdom, med ett hemskt, agressivt förlopp. Några av patienterna hade precis fått beskedet och några var nära döden. Det var hemskt att se. Vilka livsöden. Sjukhuset för övrigt var mer fattigt än det förra. Något som förvånade mig var att man inte har fönster överallt, utan det är är öppet. Salarna har såklart fönster, men korridorerna utanför har öppningar rakt ut. Lite udda. För oss, inte för thailändarna såklart. För övrigt hände ingenting direkt. Vi har observerat sängbäddning och sondsättning..

Ikväll hade jag bestämt middag med holländarna. De åker ju snart. Efter midddagen blev bowling. Och nu är det dags för sängen. Upp för plugg tidigt imorrn.

Natti.

Igår blev det en heldag med försök till shopping. Huvudet var inte riktigt med, men jag lyckades hitta lite iaf. Hann iaf köpa converse till min älskade syster, som efter lite charm skickades med Pontus hem. Kvällen spenderades ensam på mitt rum, med film. Jag tror hela Sita var trötta, ingen var uppe. Somnade till filmen och vaknade i morse. Utvilad.

Dagen idag ha spenderats vid poolen med härliga människor. Tråkigt att de beger sig till Bali i veckan. Jag och Josefine hade även bestämt oss för att testa en marknad nära oss, så vi tog med oss två av grabbarna och gick dit. Och det blev det bra shopping. Hittade bl.a. en plattång för ynka 60 kr. Jag ska prova den imorn, kan nog inte förvänta mig så mycket. Men det är absolut värt ett försök. Killarna tyckte inte det var så kul med shopping, så de satte sig för en öl istället. Det blev en för mig och Josefine också, en iskall för en varm och bra dag.

Jag blev förresten utsatt för ett bus precis. En av killarna kom och knackade på, stod i dörren och pratade.. Ingenting konstigt. Sen hoppar en av de andra fram. Med en padda! Och slänger in den på mitt rum. De är så roliga.. Kommer sakna dem. Konstigt va?

Igår var det sol. Så efter lite plugg och en massage (som förövrigt tog kål på mig) begav jag mig till poolen. Den var iskall! Det har ju varit så kallt här, den har inte riktigt kommit ikapp om man säger så. På kvällen hade jag bestämt med finskorna att det skulle drickas buckets. Och det gjordes det. Och gott var det. Jag kom då fram till hur trött jag är på att titta på thailändare. Det låter kanske hemskt. Men där vi bor, finns det ju i stort sett bara thailändare och igår på baren, var det vi och ett hundratal thailändare. Jag vill se lite europeer, mer än de som bor här, för de "känner" jag ju..

Så efter ett tag mötte vi upp några kompisar till dem. Jättetrevliga människor. Är lite jobbigt emellanåt när de pratar finska med varandra.. För jag har aldrig riktigt tyckt om finska. Men det händer bara någon enstaka gång, sen var de snälla med att prata engelska. Vi gick till en bar senare igår natt. När vi hade satt oss och beställt, kom polisen. Tio poliser kom och schasade ut alla. Jag förstod ingenting, men vi gick. Trodde jag. Alla som suttit på baren, ställde sig utanför. Och när polisen åkt, öppnades grindarna och alla gick in igen. Stället släcktes ned, men alkohol serverades fortfarande. Konstigt land det här.. Men jag hade det verkligen kul! Är så kul att träffa nya människor. Träffade en kille från New York där också. Han hade varit och pluggat i Indien och tog en trip till Thailand när han ändå var i närheten. Jag fick aldrig riktigt hum vad han hade pluggat, jag är inte ens säker på att han visste det själv. Kvällen avslutades vid halv fyra i natt, med att vi inte bara skålade för "Life in Thailand" utan "Life in general". Jag tycker nog om livet här ändå :)

Snart ska jag med mitt aningen tunga huvud bege mig in till JJ-market med gänget från igår. Håller tummarna för riktigt bra shopping!

Tjing!

Sista dagen på förlossningen idag. Samma procedur. I stort sett. Vi var däremot på BB en stund på eftermiddagen och myste med en bebis som vi var med och förlöste igår. Det var en ganska tragisk graviditet, då mamman antalet gånger försökt abortera bort barnet. Hon inte varit på någon kontroll. Hon ville inte eller kunde inte ha barnet. När vi var och besökte henne idag, verkade hon mer glad och log varje gång hon såg sin fina bebis. Ändå, sa hon flertalet gånger att vi kunde få bebisen och att vi kunde ta med den till Sverige. Det kändes sådär. För man vet att det barnet förmodligen inte kommer få det så bra. Det känns.

Förövrigt. Värmen är på väg tillbaka! Idag har vi haft lite sol och man har kunnat gå utan kofta. Såg också på vädret att det ska bli sol imorgon och på lördag, vilket är perfekt eftersom vi är off school. Kanon! Måste nämnligen jobba på brännan lite i ansiktet. Har flagat lite kring munnen, så det ser nästan ut som att jag ständigt har någon matrest eller liknande där. Tur att man har tid att få det fint igen. I helgen kommer vi nog dock vara kvar i Bangkok, för mig blir det iaf plugg, pool och förmodligen lite shopping. Kanske en sväng till kohsan road för att hänga lite med Pontus innan han åker tillbaka till Sverige. Ska nog shoppa lite converse och vara så snäll att packa ner det i hans väska, så jag kan shoppa ännu mer sånt innan jag åker hem.

Hörde förresten av en av studenterna här att lärare på universitetet sagt att man ska undvika öarna de närmaste veckorna, så det blir nog inte koh samet iaf. Vi åker nog till Hua Hin istället. Hoppas det har något bra att erbjuda! Han berättade även att denna lärare sa att det kan komma en till jordbävning de kommande veckorna.. Jag visste inte att man kunde förutspå det.. Kan man det? Eller är det bara spekulationer. Usch, jag tycker faktiskt inte det är kul.

Har idag haft min tredje dag på förlossningen. Jag har sett flertalet förlossningar. Det är sjukt intressant och lite skrämmande. Det ser så vulgärt ut. Jag har inte mycket kunskap om förlossningar, så för mig var det helt nytt att man klipper upp kvinnorna? Jag fick nu lyckligtvis veta av min kära mamma att man inte klipper upp alla hemma. Det gör i de fall som det behövs, och det kändes ganska skönt. För den första förlossningen jag deltog i här, klippte man i stort sätt innan barnet var på väg ut och innan man såg om det behövdes. Och det såg så hemskt ut. Det var även helt nytt att kvinnorna här inte får den minsta smärtlindring. Inte ens lustgas. Och generellt varken skriker eller gråter dem. Vi ifrågasatte detta och våran läraren förklarade att det ligger i deras kultur. Man tror att det påverkar barnet negativt och man behöver hålla en positiv energi. Jag beundrar verkligen de thailändska kvinnorna, hur de lyckas hantera sin smärta utan att ens visa det.

Jag har lagt upp lite bilder nu. Fick tillåtelse att ta lite kort idag. Olyckligtvis tog mitt batteri slut, så jag hann inte få en bild som visar hur hela förlossningssalen ser ut, men ni får tänka er. Observera också att det p bilderna er ut att vara mycket renare än vad det faktiskt är. 



Jag och Bella i våra fina labor room dresser.


Before labor - salen


Labor room ..

Labor room ..




Till vänster läggs det nyfödda barnet. Oavsett om det är mamman till
barnet som ligger på britsen eller någon annan kvinna som ska föda.
Observera också att det i detta rum kan vara runt tio till tjugo personer
som observerar och genomför förlossningen. Samt tar han om det barn
som ligger i sängen.


Läkemedelsförråd.. bakom mig är en av förlossningsbåsen..

Tänkte börja med att jag är genomförkyld. I Thailand? Jag vet inte om det borde gå ihop. Mn återigen har vi runt 18-20 grader här. Det är inte mycket att skryta med. Tur att vi är inne på praktiken hela dagarna. Och på tal om den så hade vi vår första dag på förlossningen idag. Det var inte en enda förlossning på hela dagen. Någon gång i morse var det ett kejsarsnitt, så vi fick börja med att ta hand om bebisen. En liten flicka på ynka 2900 gram. Men sen hände det inte mycket mer tyvärr. Det var mycket intryck. Jag vet att Thailand är ett fattigt land och att vi hamnat på ett lokalt/statligt sjukhus, så jag har överseende med hur de har det. Vi är rätt bortskämda i Sverige, tror jag. Jag har aldrig varit på förlossningen hemma. Här delar kvinnorna, innan det är dags för själva förlossningen, sal. Jag tror jag räknade till åtta sängar. Själva förlossningssalen består av tre bås, med britsar, inte sängar. Allt i samma sal. Thailändarna förväntar sig såklart ingenting annat. Så för dem är det ingenting konstigt. För mig känns det ändå. Jag ska se om man får ta bilder, så kanske jag kan få upp någon bild, lättare att förstå då.

Jag tänkte svara på Åsas kommentar angående om det går att prata med patienterna. Och nej. Det är inte alls många som kan ett ord engelska. Det var dock en kvinna idag som kom in på grund av alldeles för tidiga verkar, som kunde lite engelska. Jag upplever nog att de som kan engelska är mer inbjudande till oss att undersöka dem. Och det är bra. Men det är oerhört få som går att prata med.

Jag tänkte för en gångs skull faktiskt gå och lägga mig jättetidigt idag. Bädda ner mig med massa kläder och min filt.. Och hoppas att förkylningen kan ha gett sig till imorrn. Har förresten bestämt med två finskor som bor här att ta en trip till Ko Samet 13-18 april. Kan bli grymt. Om bara vädret kommer tillbaka.

Natti.

Idag åkte vi tillbaka till Bangkok. Bussresan från Ban Phe skulle ta tre timmar, men busschauffören visste tydligen inte vägen.. Vi stannade flertalet gånger så busschauffören fick fråga efter vägen. Så bussresan tog fyra och en halv timme. En ruskigt guppig och irriterande färd. Så, note to self: sätt dig aldrig på en buss i Thailand och tro att allt ska gå vägen.

Igår blev det en dag på beachen. Den var okej. Inte kanonfin, men inte hemsk heller. Den var lång om inte annat. Det var lite molnigt. Men solen tog sig igenom och gav oss lite färg iaf. Pontus vill även tillägga att krabborna på stranden var roliga, de gjorde fina hål och var roliga att leka med. Sa jag att han är 26?.. Vi hittade senare en liten mysig restaurang på stranden, som lyckligtvis hade pinacolada - lovely! Kvällens highlight.
Sedan hade den lilla staden vi bodde i enbart karaeoke på thai att erbjuda, så blev sängen tidigt.

Väl i Bangkok idag, så blev det Kohsan Road för mat och lite shopping. Pontus har bokat tatuering också.. text på thailändska. Hoppas det är felstavning på den. Nejdå, den blir nog bra.

Nu blir det lite chill och hoppa i säng tidigt. Praktik imorrn, 04.30 igen. Förlossningen. Ska bli intressant. Uppdatering kommer om det.

Natti.

För ett tag sedan entrade vi Nice beach hotel. Resan hit var hemsk. Vi tog en van från Bangkok, och killen som körde var så usel på att köra bil. Kaninhopp hela vägen. Tvåans växel i 80 km/h. Riktigt ryckig färd. Vi visste inte riktigt heller hur vi skulle åka för att komma till vårat hotell så vi tog en vild chansning och åkte med vanen till Rayong. Väl i Rayong fanns det EN taxi. Tydligen inte samma taxiverksamhet här som i Bangkok. Vi kanske blev jättelurade också, det vet vi ju inte. Hur som helst. Den tog oss till hotellet, till ett mycket dyrt pris.. Gick inte att pruta på den turen inte. Och han förklarade ett antal gånger att det inte finns något som heter taxameter här.

Men nu är vi här. Vi bor på nionde våningen och vi har balkong mot havet. Nu är det mörkt så vi ser inte. Men det är nog fint. Hoppas verkligen på sol imorgon också. Så ovärt annars. Så får vi se om stranden är så fin som hotellet har döpt den efter.

Jag "förlängde" mina ögonfransar idag också. De är långa.. Men jag kommer inte behöva använda mascara på några veckor nu iaf! När jag satte mig i salongen hade jag inte en tanke på att mina naglar såg hemska ut.. Men det hade tjejerna där stenkoll på. Jag skämdes så mycket att jag lyxade till det och tog mig en manikyr också.. Ompyssling, check! Måste ta en massage imorgon också.

För övrigt.. Jordbävning i Burma? Hade jag inte den blekaste om. Kan ju bara hoppas att Thailand klarar sig de kommande två månaderna. Skulle kännas lite sådär om vi blev drabbade faktiskt.

Nu ska jag skypa med kära mamma :)

Igår var sista dagen på denna vecka på praktiken. Underbart att idag kunna sova till iaf nio! Guld. Är aningen trött dock. Var ute med grabbarna här på Sita Villa igår. Och jag hänger nog inte riktigt med i deras tempo. Eller jag försökte, men jag blev så trött så jag tog en taxi hem. Jag hade ju ändå varit uppe nästan 24 timmar när jag åkte hem. Men det var kul att göra något. Det roliga(?) här omkring där vi bor är att det inte är några turister alls. Det resulterar i att klubbarna och barerna består endast av thailändare och vi utbytesstudenter vid universitetet. Den stora mängden thailändare resulterar också i att det spelas thaimusik.. vi kanske fick en halvtimme på sin höjd med "vanlig" internationell musik.

Idag tar jag och Pontus oss ut mot kusten. Vädret såg väl inte så jättelovande ut, men det är skönt att komma ifrån storstaden. Men först ska jag fixa lite plugg. Och innan vi tar oss från Bangkok ska jag nog ta och göra eyelash extensions.. Spännande.

Praktiken igår är inte mycket att skriva om. Jag tror inte vi gjorde en sak igår. Hade genomgång med läraren och de tog massa kort på oss. Ingenting intressant att dela med sig av från den dagen.

04.30 ringde alarmet idag igen.. När jag väl tagit mig upp, gjort mig iordning för att gå och stängt av AC hörde jag e hur regnet bara öste ner.. Sedan blev det mörkt i mitt rum, och jag hörde en ordentlig smäll. Oskar kom och hälsade på.. Det var ett sjukt oväder. Jag har aldrig varit med om liknande. Åskan small och det var inte som hemma, lite muller. Det small! Och den var precis över oss, för åskan och blixten kom precis samtidigt. Väl ute i korridoren hörde vi hur det regnade in. Vi hade ingen aning om hur vi skulle ta oss till universitetet och bussen som skulle ta oss till sjukhuset.

Vi försökte med hjälp av vår vakt att ringa taxi. Men inget svar någonstans.. Med lite tur skickade Pontus ett sms precis vid denna tid för att informera om att han minsann inte kommit hem än. Det var party igår tydligen. Han erbjöd oss deras taxi när de skulle komma. Och det var glada (mycket onyktra) grabbar som entrade Sita Villa.. Och "mycket" glada tjejer som entrade taxin.. Som förövrigt bada i vatten. Idag skulle man ha behövt en båt.. Det var otroligt stora problem för trafiken att ta sig fram. Det var inte bara vi som hade haft problem. Vi kom till sjukhuset vid halv åtta, men vår lärare kom vid halv elva. Vi hade då alltså tre timmar av noll aktivitet. Lärorikt.

Det regnar och åskar inte längre. Men imorrn är det nog samma visa igen. Nu blir det ett försök till sista solsidan och sen lite sömn kanske.

Igår var det tidig morgon igen.. 04.30 ringde klockan. Kändes riktigt kämpigt. Gick hela söndagen och bävade inför måndagen. Usch vad tidigt det är! Söndagen spenderades ganska lätt med lite shopping. Planen var egentligen att åka till ett vattenland och leka lite. Men vi fastnade i stan. Det blev en lång dag och väl hemma var vi alla tillräckligt slut för att försöka somna tidigt. Gick inte riktigt som planerat, men jag tog mig upp.

Gårdagen på praktiken var ingen jättehit. Det var samma kontroller som genomfördes. Allt på thailändska etc. Blev lite stött av att kvinnornas integritet och värdighet inte riktigt tas hänsyn till. De tas in på löpande band. Skickas ut. Utan mycket till ordbyte. Men det är så det är här. De kvinnorna ser det nog inte på samma sätt som jag gör.

Idag var en lite bättre dag. Började lika tidigt dock, men idag tog vår lärare sig lite tid för oss. Gick igenom hur saker och till går till. Jag fick lära mig känna efter fostrets huvud på de gravida kvinnorna. Det var för en stund riktigt kul. Men efter lunch satt vi och lyssnade på en föreläsning, på thailändska.. i tre timmar. Aningen tröttsamt. Jag är för stunden ganska trött på språket om jag säger så. Åter igen.. jag skulle behöva kunna det.

Två dagar kvar.. två dagar av praktik, plugg och träning. Sen på fredag åker nog jag och Pontus (som är tillbaka och har hyrt in sig i en lägenhet här) till Rayong beach och solar och badar lite. Ska bli skönt att återhämta sig. Och få sömn. Om jag ska sova. Ska jag nog faktiskt göra nu med. Klockan är snart tio och jag ska upp 04.30.

Natti.

Jag har snart varit här i tre veckor. Tiden går fort. När man har roligt. Igår var det en riktig pluggdag. Gick upp vid sju för att ta en promenad. Sen vid halv nio var det plugg till sen eftermiddag. Det gick okej. Jag kom igång, men mitt fokus fanns inte riktigt. En av killarna här, pluggar i Holland, men kommer från Bulgarien. Han frågade hur mycket vi tjänar som färdiga i Sverige.. Vi sa alla att det är dåligt.. Då frågade han i sin tur vad vi tyckte var dåligt. Vi svarade med våran ungefärliga ingångslön - i euro. Han skakade på huvudet och sa att i Bulgarien är ingångslönen för en färdig sjuksköterska mellan 250 och 350 euro.. Det är inte mänskligt.

Igår kväll var det fest på taket. Det var riktigt trevligt. Men jag kröp till kojs istället för att hänga med ut dock. Men det har jag varit ganska glad för idag. Det har nämligen varit sol och värme! Kors i taket. Vi har varit i en wakeboard park så Bella har fått leka av sig lite. Det var kul att kunna ligga och sola och samtidigt kunna titta på något kul. Småsmåkillar som var sjukt grymma på att åka. Och Bella också såklart.

Vi kom hem ganska sent, så det blev en sen middag. Och nu har vi precis kommit tillbaka efter några buckets. Sjuuukt goda och galet billiga. I taxin hem nu, fanns det lite udda not-to-do bilder klistrade på fönstret.. Lägg märke till den mellersta bilden. Händer sånt i taxibilar?



Finfina buckets



Även om jag har det roligt här och även fast Thailand är ett underbart land (förutom den dåliga engelskakunskapen) så saknar jag alla hemma otroligt mycket. Känns som en evighet till 20 maj.

Så, första praktikdagen. Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Den började lagom kul. Jag funderar verkligen på att man ska lära sig thailändska. Vi satt på bussen, med många andra sjuksköterskestudenter. Vi visste ju inte vilket sjukhus vi skulle av vid, eftersom det inte står på sjukhusen vad de heter på engelska. Vi frågade en student vid det första stoppet om det var det sjukhuset vi skulle av vid. Hon skakade på huvudet, sa ngt på thailändska och gick av. När det upptäcktes fick vi kliva av och ta en taxi till sjukhuset. Med en chaffis som var 70+ och hade förmodligen samma bil som han hade när han började köra vid 20 års ålder. Den varken fort eller bra. Men vi kom fram..

Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till första dagen heller, de andra tjejerna tyckte det var awesome. Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med. Det var jätteintressant att se ett annats lands sjukvård. Men det var så sunkigt. Smutsigt. Jag blev förvånad, för vad jag har hört är Thailands sjukvård bra och utvecklad. Men inte här. (Tydligen är det privatsjukhusen som är de utvecklade man har hört om).

Apparaterna som användes var minst 20 år gamla. Det sjukhuset vi var på hade inte heller bra hygienrutiner. Jag och Bella var på ANC, mödravård. Apparaterna rengjordes inte mellan patienterna, samma lakan användes på britsarna och jag såg inte en handske så långt ögat kunde nå. Det var blod och smuts på golven och instrumenten lades i en diskho. Jag vet inte hur de rengjordes sedan. Men det var och kommer bli otroligt intressant. Massa bebisar kommer vi få se. Ska vara på förlossningen om två veckor. Och just det, våran lärare på sjukhuset har inte den bästa engelskan, vi fick hela dagen lyssna på att vi skulle till "laboly loom" inte labor room. Resultatet av thailändarnas dåliga engelska resulterade i att vi på eftermiddagens konferens satt och lyssnade på thailändska. Lätt att lära va?

Något som också var intressant var att de flesta som kom för ultraljud och undersökning var födda -94. Och att det i thailand klassas som väldigt gammalt att få barn efter 35.

Slutsatsen av dagen är iaf att man inte ska klaga på den svenska sjukvården. Den är bra.

Vi har förövrigt det kallt idag med.. 18 grader. Och blåser. Gåshud och hackande tänder.. Check!

Idag är första praktikdagen. Klockan är nu tio över fem här och bussen till sjukhuset går sex. Jag kanske var lite tidig, men det är första dagen.. Känns lite pirrigt. Jag sitter här i min fina uniform och väntar på att åka. Det är rätt kallt här nu. Igår gick jag med en långärmad tröja. Det åskade ordentligt i tisdags, så det renade säkert luften..

I tisdags hade vi även lite kul för oss. Vi shoppade lite för ovanlighetens skull. Och åkte fem personer i en och samma tucktuck.. Risken för att den skulle tippa av all bakvikt och risken för att inte överleva vid en krock, var nog ganska stor, men vi tog oss fram till rätt destination hela och fina. De körde oss rätt, till skillnad från alla taxichaufförer.. Men men. Väl tillbaka till lägenheten blev det lite häng med holländarna. Jag smakade whiskey för första gången i mitt liv tror jag.

Igår var det som sagt lite kallt. Vi var i skolan och pluggade och där hade de AC på. Vilket gjorde det ännu kallare. Det gick inte att sitta inne. Vi pluggade till sen eftermiddag, sen var vi tvungna att ordna skor till praktiken. Jag hade  min AC på i natt. Och det ledde till att man hörde så mycket andra ljud utanför (AC:n brummar ganska mycket). Hörde hur kul holländarna hade det. De sitter här utanför varje kväll/natt, men i natt var första gången jag hörde dem. Den där AC:n låter alldeles för mycket. Det blåser här också. Ganska rejält. Storm kanske?

Nej, nu ska jag fixa det sista och ta mig till sjukhuset. Uppdatering om praktiken kommer senare.

Idag var en ganska dålig dag. En underbar vecka tog slut. Känns lite tufft nu, två månader tills nästa gång. Känns riktigt ensamt att sova själv också. Kanske därför jag inte kan sova nu.. Idag fick vi också uppleva ur usla en del thailändare är på engelska. Vi satte oss i en taxi och sa klart och tydligt var vi skulle: Mo chit, skytrain. Taxichauffören nickade och började köra. Men inte till skytrainet. Han körde oss till busstationen. Hur svårt kan det vara att förstå skytrain? Jag bara undrar. Jag ringde upp Miss Ann, kvinnan som har lägenhetshuset som vi bor i så fick hon på thailändska förklara var vi skulle. Det roliga i det hela var att chauffören helt ärligt pratade thailändska med oss. Så istället för engelska pratade vi svenska. Efter mycket om och men var vi framme och kunde ta skytrainet till flygplatsen.

Jag var lagom skraj att samma sak skulle hända mig på vägen tillbaka. Det var mörkt. Och jag själv skulle hitta en taxi som skulle ta mig hem. Lyckligtvis hade Miss Ann gett mig en karta på området här. Med en vägbeskriving på thai. Jag kom hem välbehållen.

Lite läskigt med alla kärnkraftverk i Japan också. Som jag skrev i ett tidigare inlägg är jag i stort sett rädd för allt. Så det här gör ju inte den saken bättre. Jag hoppas nu inte att strålningen når hit. För då åker jag nog hem.. Och det vill jag ju egentligen inte. Men det lär vi nog få reda på inom en snar framtid.

Nu ska jag iaf försöka sova. Lite god parfym på kudden ska nog göra susen.

Natti.

Igår åkte vi som sagt tillbaka till Bangkok. Tråkigt men sant. Innan vi åkte fick vi dock se apor. Livs levande utanför hotellet. Jättefina var de. Vi åkte sedan med minibuss ändå från hotellet till Kohsan Road. Rätt bekvämt. Vi lyckades däremot bli lite lurade på en LÅNG tur med tucktuck. Hursom, då kom vi fram till det nya hotellet till slut. 

Vid Kohsan road var det demonstrationer igår. Rödskjortorna hade någon sorts propaganda. Det var en enorm samling av dessa människor på gator och torg och vi blev så illa tvungna att passera, eller pressa oss igenom kanske är mer passande, genom denna folksamling för att ta oss till Kohsan Road. Lite obehagligt var det. Kändes lite som nazisttiden. Ledaren talade på storbildsskärm på torget och folket jublade och klappade händer.

Idag har vi shoppat. Åtta timmar. Helt slut. Converse och klockor i mängder. T-shirtar ligger inte i lä heller.. Vi har även besökt Golden Buddha. Riktigt maffigt. Nu sitter vi med varsin kall i handen och ska slappa lite innan vi beger oss ut på Kohsan Road för en liten matbit och kanskekanske en kall till..



Kohsan Road kvällstid.






Man fick egentligen inte ta kort i templet, så de bilderna är jag lite osäker på att lägga upp. Men i detta vackra tempel finns han.. The one and only.. Golden Buddha.